Efter skolavslutningen…

Valet av vidare studier eller yrke är ett stort val för varje elev, som för de flesta ungdomar föregås av mycket funderingar och ställningstaganden.  I LGR 11 s. 17 står det att ”Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund”. Det personliga intresset för sysselsättning grundas i en lång social process där vi tar intryck av omgivningen, hur omgivningen ser på oss, och vilka ideal det finns i ens sociala närhet.

Hur skapar man egentligen intresse? I samtal med studie- och yrkesvägledare i Halmstad så lyfts bristen på erfarenhet hos eleverna fram som en central orsak till att man som elev inte väljer utanför ramarna för vad som förväntas av en utifrån kön, social bakgrund mm. Vilka möjligheter har man då som pedagog, studie- och yrkesvägledare m.m. för att stötta elevers utveckling av intresse? Genom till exempelvis tillfälliga projekt, praktikdagar m.m. kan eleven få chans att känna på aktiviteter, yrken och sysslor som utmanar dem. I Halmstad kan man ta hjälp av bland annat Komtek som satsar på tjejers deltagande i syfte att uppmuntra och öka intresset för teknik hos tjejer.

För att det inte ska bli enskilda insatser krävs att man har ett normkritiskt perspektiv i vardagen, att man analyserar språket, hur vi talar om olika yrken och hur vi själva värderar dem. Det krävs också ett normkritiskt perspektiv för att se eleven som en helhet, med dess olika intressen, för att kunna uppmuntra dem att utvecklas utifrån hela sin kompetens.

”Tjejer kan säga att de ska bli elektriker men killar kan inte säga att de vill jobba med barn”.

Varför är det mer ok för en flicka att sträva efter att äga manliga egenskaper och/eller syssla med manliga yrken än för en pojke att syssla med traditionellt kvinnliga sysslor så som omsorg av barn? Studie- och yrkesvägledarna får ibland höra uttryck från elever om att olika yrken har olika social status beroende på om det tillhör det traditionellt feminina eller maskulina området. Yrken med tillhörande kvinnliga egenskaper värderas generellt sett lägre, både socialt och ekonomiskt.
Sedan regeringens satsning på att öka andelen flickor inom teknikområden har det märkts av att fler flickor intresserar sig för teknik. Något som studie-och yrkesvägledarna nu efterfrågar är just satsningen på att uppmuntra pojkar och män in i kvinnodominerade yrken. I december gav regeringen Skolverket i uppdrag att i förskolan öka andelen män som är barnskötare och förskolelärare. Idag är andelen män i kommunal förskola 2,8 procent och i fristående förskola 5,3 procent. Bland annat ska Skolverket kartlägga hur man har arbetat med att öka andelen män i förskolan i Sverige sedan 1970-talet och vad som har fungerat, dels i Sverige men också i andra länder, läs mer här.